Jag har tänkt mycket på det där lilla ögonblicket när saker går över från att vara som vanligt till att bli allt annat än vanligt. Ögonblicket när domen kommer. Det är så mycket som ändras, som inte blir som de var förut. Oavsätt om man får tillbaka orken så ligger känslorna i bakhuvudet, om ett tag kan jag inte göra det här..
De känns som att hela mitt sätt att tänka har förändrats. Livet har blivit viktigt.

Annars snurrar allt på som vanligt här. Äcklig mat till lunch och middag. Blev klar med rättningarna på vakten idag, i morgon eller i natt kommer de nog nya. Sista timmen på vakten åt jag apelsin och begrundade livet. Hur läskigt de kommer att vara att se mamma på ett annat sätt än vanligt, hur de kommer att kännas nu när jag kommer hem.
Jag tror de är bra att jag är borta på julen, för mig kanske inte för mamma men för mig. Hur hade de blivit annars? Skulle vi fira jul utan mamma? Jag har gått o trott att de här skulle bli mammas bästa jul på många år, jag har glatt mig åt det. Nu tror jag de kommer bli ett helvete, men jag hoppas hon får vara hemma.
Min jul här tror jag inget om men den blir nog rätt kass. Det har varit min inställning sen jag kom ombord och insåg att maten inte var av nån speciell kvalité. Jag gillar inte julen sedan innan o inte blir den nog bättre av att man sitter på en båt med 18 andra som också vill vara någon annanstans. Men jag kanske blir överraskad, kanske är den här julen så som jag vill ha den, utan krav och måsten.
Grymt skönt va de vid 12 när jag kom upp och såg att de inte va några båtar på radarskärmen. Äntligen lite lugnt, de har gått i ett nu några dagar.